Den svenska elkrisen: Slöseriet, vansinnet och den gröna lögnen. Hur Sveriges elkonsumenter rånades på 200 miljarder utan att någon åkte i fängelse.

By Sven Olof Andersson Hederoth

Boken är en sammanställning av ett antal publicerade artiklar, som redogör för några av de viktigaste sammanhangen i svensk elförsörjning och energipolitik. Artiklarna är delvis detaljerade analyser och delvis lättsamma betraktelser över vad som gått fel.

Hur kom det sig att svensk elförsörjning på bara ett par år gick från att ha varit oproblematisk och billig till en situation som präglas av brist och höga priser? Hur kunde man lägga ner kärnkraftverk fastän det fanns planer på ökad elanvändning? Är verkligen vindkraften så bra som de säger? Vilket kraftslag ger de lägsta elpriserna? Vad har utländskt ägande fått för effekter på elförsörjningen? Vad får elkrisen för konsekvenser?

Dessa och många andra frågor besvaras i boken.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: May 10, 2023
• ISBN: 9789180804240

Sven Olof Andersson Hederoth

Sven Olof Andersson Hederoth, f 1957, cvilingenjör (teknisk fysik), har en lång och internationell karriär bakom sig inom energiindustrin, främst kärnkraft och naturgas. Han är numera verksam som oberoende energidebattör och -skribent.

Book preview

Innehåll

Förord

Tillgång och efterfrågan

Sveriges framtida elförsörjning - Kris eller omställning

Ideologiskt styrd elförsörjning hot mot industri och samhälle

Svensk Elproduktion 2021 – vilka slutsatser kan man dra?

Kommer det att bli elransonering i vinter?

Vindkraften

Varför vill alla politiker ha vindkraft?

Är vindkraften hållbar?

Den Elektriska Kolonilotten

Vindkraften, Socialdemokraterna och Moralen

Kärnkraften

Det våras för kärnkraften

Sluta skämmas för kärnkraften!

Finlands sak är vår!

Kärnkraft, välstånd och konkurrenskraft

Kostnader för elproduktion

Vilken el ska vi ha i framtiden?

Elkrisens orsaker

J’accuse!

Elefanten i rummet.

Elkrisens konsekvenser

Elkrisen - Hur ska sydsvenskt näringsliv klara framtiden?

Vem betalar notan?

Miraklernas Tid

Är elproduktion lukrativ?

Tillbaka till framtiden

Elbilar

Fem LED-lampor är fler än fyra elbilar

Refuserade artiklar…

Vattenfall, sanningen och livet – eller när bröderna Marx tog över svensk elproduktion

Slutord

Förord

Att tillgång på billig och lättillgänglig energi är en hörnpelare i ett modernt välfärdssamhälle är knappast något som går att förneka. Särskilt samhällen som geografiskt befinner sig där kalla vintrar är en del av vardagen är beroende av energi. Glest befolkade länder med stora avstånd är än mer beroende av energi för transporter och den individuella mobiliteten.

Sverige är ett sådant land.

När jag återvände till Sverige 2015 efter att ha bott utomlands i 25 år upptäckte jag till min stora förfäran att det politiska etablissemanget (stora delar av det) på fullt allvar tänkte stänga ner ytterligare reaktorer i Ringhals, efter det att man precis hade stängt två reaktorer i Oskarshamn. Jag har en livslång yrkesbakgrund inom kärnkraft och energiförsörjning och jag insåg att man inte gjort sin hemläxa, konsekvensanlysen lyste med sin frånvaro. Det skulle inte fungera.

Särskilt märkligt blev det när man läste om alla de elkrävande projekt man planerade. Skattesubventionerade datahallar åt amerikanska tech-företag, elbilar, stålproduktion med vätgas, batteritillverkning och mycket annat. Man planerade faktiskt för en ökning av elförbrukningen med åtminstone 50%. Samtidigt ville man lägga ner basproduktionen.

I den här perioden blev vindkraften symbolen för allt grönt, klimatvänligt och hållbart. Om man bara bygger vindkraftverk överallt blir allt bra och vi kan dessutom vara stolta över att gå före. Problemet är ju bara att det inte alltid blåser. Jag häpnade över hur den insikten aldrig fördes fram. Tekniska lösningar saknades inte, olika former av backup och energilagring till exempel. Däremot var ingen intresserad av att höra att alla sådana verksamheter ökar kWh-priset. Kraftigt.

Det som sker nu är inget annat än en skandal. Inte sedan Gustav Vasas indrivningar på 1500-talet har vi sett en så radikal förskjutning av förmögenhetsvärden i Sverige. Man har mjölkat medborgarna på hundratals miljarder som oavkortat gått ner i statens och kraftproducenternas fickor, fastän det inte blivit dyrare att producera elen. Maskerade rånare hade inte kunnat göra det bättre.

Nåväl, jag var sannerligen inte ensam i mina funderingar och inom ett par år hade jag hittat likasinnade över hela landet. Inom industrin, samhällsförvaltningen, media och politiken fanns det fler som oroade sig. Tillsammans bildade vi nätverket Effektsökarna med ambitionen att sprida kunskap om elförsörjning och elsystemet, tyvärr med blandad framgång. Ingen vill höra dåliga nyheter…

Till sist hittade jag en själsfrände i John Hardwick på Conventus Media House i Stockholm. Conventus ger bland annat ut tidskriften Nordisk Energi och publicerar även energinyheter.se på nätet. Sedan dess har jag publicerat en rejäl uppsättning ledare, krönikor och artiklar. Denna bok är en sammanfattning av dessa ansträngningar.

Stort tack till vännerna i Effektsökarna: Lars-Åke Andell (som också hjälpte mig med att skriva den första stora analysen i Nordisk Energi), Torsten Dilot, Anders Carlius och Fredrik Naversten. Stort tack även till John Hardwick och redaktionen på Conventus.

Tack också till Göran Engberg, Jan Blomgren, Per Fahlén, Anders Nyman och Bengt Ekenstierna för inspiration och vänskap och till min kära hustru Susanne Hederoth för oförtröttlig språklig assistans.

Tillgång och efterfrågan

En analys av elförsörjningen har ett naturligt avstamp i tillgång och efterfrågan. Elproduktionen måste vara i balans med förbrukningen. Så har det alltid varit och så kommer det att förbli även om modern teknik för lagring möjligen kan hjälpa till att kapa topparna.

Ganska snart upptäckte jag att de flesta aktörer på elmarknaden verkade strunta i detta. Samtidigt som man lade ner storskalig produktionskapacitet propagerade man för ökad elanvändning. Denna fullständigt bottenlösa brist på förståelse för elsystemets funktion är en av grunderna till dagens elkris.

Dessutom verkar det inte finnas någon som tar ansvar för elförsörjningen. När detta skrivs, i april 2023, finns det visst hopp om att en ny regering ska få elförsörjningen på fötter men elproduktionens politisering gör framtiden mycket osäker.

Sveriges framtida elförsörjning - Kris eller omställning

En analys av svensk energipolitik och dess konsekvenser för den framtida elförsörjningen

Publicerad i Nordisk Energi i november 2019. Många av förutsägelserna har slagit in, i en del fall har utvecklingen gått i en riktning som inte var möjlig att förutse. Inte minst konsekvenserna av Ukrainakriget och sprängningen av Nord Stream-ledningarna har påverkat europeisk energiförsörjning på ett mycket dramatiskt sätt.

En del andra saker verkar ha försvunnit från agendan. Snabbtåg t ex.

Denna artikel skrevs av mig och min gode vän Lars-Åke Andell, vars analytiska förmåga var till stor hjälp.

Svensk elförsörjning står inför stora utmaningar. Samtidigt som det finns en vilja att använda mer el till elfordon, stålverk, datacenter, snabbtåg mm, kommer den tillgängliga produktionskapaciteten att minska. Vi har tittat på hur allvarligt detta är, vad som kan göras och vilka konsekvenserna blir.

Inledning

Under de senaste månaderna har massmedia publicerat en mängd artiklar som behandlar den svenska elförsörjningen och hur den kommer att utvecklas. Vi har tittat närmare på denna viktiga resurs, vi har jämfört olika källor, vi har läst rapporter, inte minst Svenska Kraftnäts utmärkta rapport från juni 2018 [Ref 1], och genomfört egna beräkningar. Detta är resultatet.

Svensk elförsörjning idag

För inte så länge sedan karakteriserades svensk elförsörjning av mycket enkla överväganden: El ska finnas i tillräcklig mängd för konsumenter, företag såväl som privatpersoner. El ska vara så billigt som möjligt och el ska levereras med hög säkerhet, dvs strömavbrott ska vara sällsynta och kortvariga. 1960-70-talen såg en mängd hot mot dessa grundprinciper, framförallt var vi under perioder avskurna från den tidens dominerande bränsle, även för elproduktion, oljan.

Oljekriserna gjorde att priserna för råolja steg kraftigt. Elbolagen bestämde sig för att minimera beroendet av olja (och kol) och en mycket ambitiös utbyggnad av kärnkraften sjösattes. Detta gav upphov till det svenska kärnkraftsprogrammet med 12 reaktorer. Redan tidigt blev det tydligt att kärnkraften var omstridd. Säkerheten ifrågasattes, inte minst efter reaktorhaveriet i Three Mile Island, och kärnkraften blev en politisk fråga. Detta utmynnade i 1980 års folkomröstning. Utgången av denna var otydlig men Riksdagen fattade ändå beslut om att all kärnkraft skulle vara avvecklad innan 2010. Barsebäcksverket stängdes i början av 2000-talet som en eftergift åt dansk folkopinion.

Vid denna tid växte även motståndet mot ny vattenkraft. Miljörörelsen ansåg att alltför stora naturvärden stod på spel och så småningom beslutades även att man skulle bevara de kvarvarande, orörda älvarna.

Dagens svenska elproduktion är uppbyggd enligt Tabell . Observera att denna tabell redovisar den tillgängliga effekt man kan räkna med under den sk topplasttimmen, dvs den timme under året då Sverige drar som mest el. Detta reducerar t ex vattenkraftens effektreserv eftersom topplasttimman inträffar relativt sent under driftsäsongen och innan snösmältningen satt in och minskar vattennivåerna i vattenmagasinen och därmed också fallhöjden, vilket reducerar det möjliga effektuttaget.

Vindkraften har olyckligtvis också en relativt låg tillgänglighet vid topplasttimman, beroende på att det ofta är vindstilla när väderläget ger mycket låga temperaturer. Topplasttimman infaller också under den mörka perioden och kanske tom på natten, varför solceller inte kan förväntas bidra alls.

TABELL 1 SVERIGES ELPRODUKTION 2018/19. TILLGÄNGLIG EFFEKT UNDER TOPPLASTTIMMAN. KÄLLA: SVENSKA KRAFTNÄT. [REF 1]

Till de inhemska reserverna, framför allt i form av fossil kraftproduktion, ska läggas eventuell import från våra grannländer. Denna kan falla ut olika beroende på hur den inhemska kraftbalansen ser ut i dessa länder och vilken överföringskapacitet som finns att tillgå.

De senaste vintrarna har varit relativt milda och den svenska konsumtionen har inte överstigit 27’000 MW någon gång de senaste två åren. Erfarenheten visar att kalla år kan medföra ett effektbehov av omkring 28’000 MW, baserat på nuvarande förhållanden vad avser förbrukning [Ref 1].

Det kan också vara värt att påpeka att Sverige har ett elöverskott i genomsnitt över året. Framförallt på sommarhalvåret. Denna paradox gör det mycket svårt att förklara varför elbalansen kan komma att bli