Milda makter : om makt och makstrukturer i våra liv

By Birgitta Wistrand

"Milda makter är inte en bok om kvinnor och män. Däremot handlar den om hur olika kvinnor och män hanterar och ser på makt och verklighet. Uppfattar du världen som rätt och respekt, då är du troligen man. Uppfattar du den som omsorg och ansvar är du nästan säkert kvinna."Har du funderat över hur makt på olika sätt påverkar ditt liv och allas runt omkring dig? Kanske känner du dig rent av maktlös? Under en lång karriär, som resulterat i erfarenheter från flera olika samhällssektorer, har Birgitta Wistrand på nära håll kunnat studera maktens strukturer. De finns i hemmet, på arbetsplatsen och vid varje statlig instans, från kommun till region – och hela vägen upp till Rosenbad. "Milda makter" är en djupgående skildring av ett ständigt aktuellt ämne, som påverkat mänskligheten sedan dess första stapplande steg. Samtida observationer varvas med historiska tillbakablickar, för att effektivt klargöra hur dagens maktutövande faktiskt ser ut, och varför. -

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Apr 12, 2022
• ISBN: 9788726941616

Book preview

Läsanvisning

Makt eller maktlöshet?

Försommaren lockar utanför. Men kväll efter kväll är det plenum i kammaren. Den här kvällen diskuteras det försvarspolitiska beslutet som påverkar många. Regementen och flottiljer måste läggas ned för att möjliggöra ett nytt försvar. Ingen är nöjd, tycks det. Många har kämpat för sitt län, arbetstillfällen och annat. Nu gäller inte längre partipolitik utan hembygden.

I den moderata riksdagsgruppen är vi strängt hållna och det är bara i vissa voteringar som vi får rösta fritt. Då lyser en liten röd eller grön rektangel av lampor på voteringstavlan, en gruppering som annars inte brukar trycka på samma knapp. I plenisalen sitter nämligen riksdagsledamöterna länsvis och inte partivis. I slutvoteringen måste den borgerliga gruppen rösta på regeringens förslag.

Plötsligt svänger debatten. En ledamot börjar tala om att vi som sitter i riksdagen egentligen inte har någon makt. Vi är bara marionetter. Debatter i kammaren är därför helt meningslösa. Allt är redan bestämt över våra huvuden av sådana som inget förstår… Flera faller in i den maktlösa modlösheten och pratar vidare på temat och glömmer nästan sakfrågan i sina inlägg. Att detta skulle vara en debatt i Sveriges högsta beslutande organ verkar otroligt. Vald av Sveriges folk och inte anse sig ha makt. Hur hänger det ihop?

Kan det vara en utlöpare av den gamla svenska gnällfilosofin? Eller är det allvar? Det enda som stod klart var att många tycktes hålla med den kvällen. Massmedia hängde på men debatten blåste över. I slutet av sommaren kom den tillbaka. Krispaketen och hanteringen av dem blev startskottet.

Riksdagen avslutar officiellt sin session i mitten av juni och öppnar i början av oktober, men ledamöterna fortsätter att arbeta i utskott, utredningar och för partiet. Just den här sommaren skulle alla utskott köra igenom EES-avtalet och hade därför extra många möten. Dessutom håller varje parti sina regelbundna gruppmöten och extra sådana när det behövs. Inför besluten och diskussionerna om krispaketen inkallades vi. Vi sammanträdde på fredag, lördag, söndag… I tidningarna kunde vi läsa att vi avnjöt vår fyramånaders semester!

Säkerligen har många före mig försökt beskriva riksdagsarbetets mödor. Klart är att vi inte lyckats särskilt väl. Vad vi inte lyckats få ut och förklara är att krispaketen faktiskt måste godkännas av riksdagen. Därför vore det rimligt om riksdagen var inkallad hela valperioden, dvs tre år. Man skulle då kunna göra uppehåll vid lämpliga tidpunkter och snabbt inkallas. Riksdagens sammanträden är till skillnad mot utskotts- och gruppmöten offentliga och kan således följas av allmänhet och massmedia.

Men att krispaketen skulle ha fått ett annorlunda innehåll om riksdagen varit inkallad tror jag inte. Snarare anser jag att regeringen arbetar på vårt uppdrag. På gruppmöten kan vi påverka förslag innan de blir propositioner eller utredningar.

Självklart är man då och då missnöjd och försöker att påverka och förändra. Det går inte alltid. Då är det frestande att spela ut sin kritik offentligt. Inget ger sådan publicitet som att ha en från sitt parti avvikande uppfattning. Att ge sig på de andra regeringspartiernas politik är även det lite extra pikant. För mig har det gått relativt smärtfritt att följa partiets linje.

Vad jag lärt mig av mina kolleger är att den politiker som anser sig ha makt och inflytande får genomslag på sina budskap både i media och till människor. Världen vimlar av människor som tilldelats makt och som inte använder den. Istället tar andra över i skuggan av dem.

Milda makter…

Pippi Långstrump är en flicka med makt. Hon har ekonomiska resurser. Hon är stark och modig. Hon är självständig och fylld av tillförsikt och tilltro till andra människor. Hon blir ledsen när Tommy och Annikas mamma inte förstår henne. Den goda viljan kommer från Pippis självförtroende. Men hon inser maktens farlighet. Den som är mycket stark måste också vara mycket snäll, säger hon. Den insikten önskar jag alla makthavare!

Sverige är ett av de länder där vi sällan talar om makt eller visar upp den öppet. Därför vill jag sätta ljuset på den och se den i vitögat. Då blir den mindre farlig och kanske användbar och tillgänglig för fler.

Jag har lagt upp boken som en rad kapitel som hänger samman och bygger på varandra. Samtliga beskriver makt från olika perspektiv och i olika skärning. Urvalet är mitt eget och områdena sådana som känns angelägna.

USA:s presidenter under 1900-talet har valts därför att de lovat väljarna en bättre framtid. Eländesbeskrivningar hindrar människor från att klara av svåra tider. De behöver istället se en mening med sina strävanden och umbäranden.

Den som har makten att avgöra vilken verklighet som gäller leder det offentliga och privata samtalet och handlingsinriktningen.

Milda makter är inte en bok om kvinnor och män. Däremot handlar den om hur olika kvinnor och män hanterar och ser på makt och verklighet. Uppfattar du världen som rätt och respekt, då är du troligen man. Uppfattar du den som omsorg och ansvar är du nästan säkert kvinna.

Den som hotas till livet är villig att avstå sin makt för att få behålla livet. Men även över döden kan man ta makten…

Familjens betydelse talar vi gärna om. Samtidigt lever allt fler ensamma. Vi väljer numer andra ord och uttryck när vi menar familjen – det civila samhället, den lilla världen, det lilla livet. Vad beror det på? Jag har även försökt mig på att göra en liten historik över familjen och dess makthistoria.

Makt är att kunna välja personer. Till uppdrag och till annat. Vem tillåts ta ett uppdrag och vem kan det? Moderata kvinnor har ett särskilt förhållande till det som kallas kvotering. Detta kan förklaras historiskt. Men historien får inte upprepas. Kvinnorna har makt att avgöra Sveriges framtid.

Jag gör vidare en genomgång av maktens natur, maktutredningar, litteratur, egna och andras upplevelser.

Råd och recept efterfrågas alltid. Jag har till slut några idéer och förslag om hur du kan gå vidare för att lära dig mer om makt.

I

Tankens makt Inlärd optimism istället för inlärd hjälplöshet

Tänkandet formar vår verklighet

Vi skapar egna bilder av verkligheten i och genom vårt tänkande. Tänkandet blir tom ibland verkligheten. Nya rön visar att det går att lära sig att tänka optimistiskt.

Tänkandets betydelse för hur livet i praktiken gestaltar sig börjar att bli allt mer uppmärksammat. Numer handlar det inte längre bara om att åstadkomma fantastiska idrottsprestationer genom att bygga upp en tydlig målbild för sig själv. Inte heller enbart om att förändra dramatiska tillstånd som att försöka tänka sig frisk från sjukdomen. Allt fler ser att även vardagen formas genom vad vi tänker och tror om den. Du bygger upp också din identitet på den bild du har av dig själv och tror att andra har. Det är identiteten som avgör hur du tonar fram.

Jag har sett exempel på hur tänkandets verklighet varit starkare än ögonens. Det var skakande att höra Malin, 13 år och hårt drabbad av anorexi, prova min bikini som var flera nummer för stor och utbrista att baddräkten var för liten. Ännu ett belägg för att hon var alltför fet. Hon grät. Vi andra stod handfallna. Vad kunde vi göra? Hon såg en annan Malin än den vi såg.

Rapporter om människor som opererat sin näsa eller på annat sätt förändrat sitt utseende berättar att dessa plötsligt upplever att världen äntligen öppnas för dem. De vet skälet. Alla gillar numer deras utseende. Omgivningen som tillfrågats om den märkt några förändringar hos personen ifråga uppger sig dock inte ha märkt något nytt. Möjligen har han blivit lite mer öppen den senaste tiden…

Vad tänker du om Sverige – ett positivt projekt

Under de senaste sju åren har Stiftelsen Positiva Sverige arbetat för att lära ut att vår egen och andras syn på Sverige och Sverigebilden får konkreta konsekvenser för Sverige härhemma och utomlands. I början var det inte helt lätt. Nu förstår allt fler.

När vi år 1985 började tala om den svenska identiteten ansåg opinionsbildare och journalister att någon sådan varken fanns eller borde finnas. Att anse att tänkandet – imagen – betydde något låg ännu långt borta. Att se svenskheten som en egenskap som kunde utvecklas var även det nytt och oprövat. Istället borde Sverige med sitt internationella beroende satsa på en internationell identitet. För andra var det en ren olycka att vara född i det här landet, som de sade. Sverige kunde man inte vara stolt över. Att tala väl om Sverige utomlands kunde tom uppfattas som bristande objektivitet. Istället borde våra svagheter framhållas för att inte bedra omvärlden.

Positiva Sverige inledde sin verksamhet med en fullkomligt nedbrytande presskonferens där behovet av svenskhet avskrevs – både för svensk och utländsk del. Många kände sig trygga i dessa resonemang. Materialet om Sverige som då fanns att tillgå på utländska språk gav negativa bilder av ett land långt borta, nära polcirkel och mörker. Med interna svårigheter och planhushållning. Förgäves försökte vi framhålla att det var fråga om att skapa en rättvisande bild. Lika fel som det var att bygga upp en ensidigt svart bild var det att bygga upp en ensidigt ljus. Vi ville visa ett land i stark förändring till något mer positivt.

Det hade varit lätt att lägga ned projektet redan innan det kommit igång. Men vi hade byggt upp ett konsistent tänkande om vad svenskheten är. Därför blev vi inte nedslagna utan övertygade om att våra insatser behövdes, mer än vi trott. Att det är tabubelagt – eller kanske var – att diskutera nationella drag i Sverige, som vi gjorde, visste vi om. Det var enligt handboken.

Det starka motståndet blev en sporre att utveckla vårt tänkande och att slipa argumenteringen. I första hand var det våra stiftare Arne Gustafsson, Sture Eskilsson, Sture Lindmark och Rauol Hasselgren som ställde upp som bollplank och stöttare. Senare kom Margareta Finnhammar och tog tag i vår omfattande utbildning av studenter och stipendiater. Nu har Anna C. Carlberg tagit över som VD. Mats Dafsnäs och Hans Embrink lärde oss att bygga upp vårt varumärke. Tack!

Svenskheten blir en kompass

Svenskheten borde stärkas och bli en kompass i en allt mer internationell värld. Den svenska vanan att tala i negativa ordalag om Sverige liksom den bristande kunskapen om Sverige skadade oss och vår framtid som export- och turistland. Om inte svenskarna talar väl om sitt land – vem skulle väl då göra det? Därför borde t ex svenska skolungdomar och studenter lära sig mer om sitt land inför utlandsresan. Affärsmän borde kunna presentera inte bara sitt företag utan även Sverige.

Möjligheten att bli internationell avgörs av om du har en nationell identitet eller ej. På samma sätt som det är svårt att lära sig ett främmande språk om man inte behärskar det egna, behöver man vara nationell innan man blir internationell.

Många svenskar tror att de svenska företagen presenterar sig som svenska på utlandsmarknaderna. Vi kunde berätta att motsatsen gällde. De uppträder istället nationellt utomlands, dvs de är inhemska i det land de verkar, tyska i Tyskland, engelska i England osv. Många mindre företag har därför fått erfara att det svenska företagandet inte hade det rykte som de trott. Däremot är företagen kända utomlands. Svenskt glas – Orrefors, Kosta Boda – Saab-Scania och IKEA utgör några undantag. De försöker ge sina produkter en svensk identitet.

Positiva Sveriges mål är att de svenska företagen i en framtid ser svenskheten som ett effektivt konkurrensmedel.

När en amerikan eller tysk råder en kollega att inte resa till Sverige därför att det är för dyrt, dåligt osv, får hans uttalande konkreta konsekvenser. Det blir ingen resa till Sverige. Om tyskar anser att våra priser är för höga, dvs att kvaliteten inte räcker till för priset, är det så oavsett om vi svenskar tycker att det är rätt eller fel. Det är med sin utgångspunkt och sin uppfattning om Sverige som tyskarna agerar.

Om vi därför vill att tyskarna skall uppträda annorlunda måste vi få dem att tänka annorlunda om vårt land och våra produkter. Detta i sin tur handlar om att ta reda på vad tyskar vet om Sverige, svenskar och svenska produkter, och därefter försöka visa att deras uppfattning inte stämmer överens med verkligheten.

Att övertyga svenskar om att tänkandet måste ändras och inte nöja sig med att konstatera att tyskar har fel uppfattning var ingen lätt uppgift. Men ju fler exempel vi kunde ge på hur omgivningens uppfattning – rätt eller fel – påverkade oss, desto lättare förstod svenskarna det immateriellas påverkan på det konkreta.

Identitet – det nya modeordet

Ett viktigt begrepp att diskutera var den svenska identiteten och vad den stod för. Identitet är ett begrepp som uppfordrar till handling. Åtminstone påstår den finländske sociologen Erik Allardt det i En okänd själ, som innehåller en rad uppsatser kring en nordisk identitet, en bok som publicerades våren 1992 av Nordiska Rådet. Identiteten får människan att skrida från ord till handling, att göra något för det man identifierar sig med. Det senaste året har nationalkänslan tyvärr visat på en ensidig typ av handling – att gripa till vapen. Jag hoppas den tiden snart är förbi. Men den har givit ett memento. Nationalkänslan är stark.

För oss i Sverige som levt i vår relativa ensamhet och vars identitet aldrig varit hotad känns detta främmande och