Kryptovalutaguiden: En nybörjares guide till kryptovalutor, blockchain och NFT: er

By Jon Law

Kryptovaluta, blockchain, decentraliserade applikationer och NFT:er har vuxit i en otrolig takt genom att erbjuda unika lösningar på många av världens problem.

Ändå är det få som förstår vad dessa tekniker faktiskt är, vad de e

• Language: Svenska
• Publisher: Aude Publishing
• Release date: Mar 24, 2024
• ISBN: 9798869274366

Jon Law

Jon Law, Aude Publishing'de iş, ekonomi ve finans yazarıdır. Uzun zamandır okuyucu ve yazardır ve Boston Üniversitesi ve Stanford Üniversitesi'nde okumuştur. Altı kitap yayınladı ve jon-law.com adresindeki bloğunu güncelleyen ABD'de yaşamaktadır.

Book preview

1

FÖRORD

Den här boken är en guide och ett verktyg för dem som bekantar sig med kryptovaluta. Ny teknik förebådar ofta enorma möjligheter, men det är bara en liten del av människorna som drar full nytta av dessa möjligheter. Dessa personer kännetecknas av tidig exponering som följs upp med en vilja att lära sig och ta risker. Tänk bara på de tidiga internetbyggarna på 2000-talet, tillverkningsmagnaterna i det asiatiska miraklet, kolonisatörerna i USA och de tidiga industrialiserarna i Storbritannien.

Få områden uppfyller dessa prejudikat så mycket som kryptovaluta. Kryptovalutor har skapat miljoner eller miljarder i rikedom för en ansenlig grupp tidiga användare, men de flesta andra människor är inte bekanta med området eller tekniken. Många börjar se att kryptovaluta, decentraliserade applikationer och blockkedjor möjliggör den största finansiella revolutionen sedan internet, och dessa tekniker förändrar hur pengar och människor fungerar dagligen. Den här boken och kunskapen i den är representativ för en framtid som säkert är på väg mot oss.

Den konceptuella inträdesbarriären till kryptovaluta är i huvudsak det drivande syftet bakom skapandet av detta verk. Inlärningen är länge snabbspårad genom konceptförklaringar, avsnittssammanfattningar, bilder och mer. Som sagt, allt behöver inte vara känt; Att välja vad du lär dig är nästan lika viktigt som om du lär dig. För att uppfylla denna förväntan är boken uppdelad i två delar: en del guiden och en ordbok. Vägledningen (som slutar på sidan 182) kan läsas som en väg till en fullständig bas av förståelse. I enlighet med guiden fungerar ordboks- och resursavsnitten som referensverktyg och en språngbräda för självständigt lärande. När du är klar bör du med tillförsikt kunna tillämpa dig själv i kryptovärlden. Det är målet, och det är den här boken.

Guidedelen består av följande avsnitt:

Viktiga termer och begrepp

Allmänna kunskapstermer

Blockchain-termer

Handelsvillkor och koncept

Informellt språk

Förkortningar

Visuell katalog

Nyckelspelare

Historik och tidslinje

Laglighet

Dessa avsnitt syftar till att ge en fullständig introduktion till kryptovaluta. Observera att ett stort antal definitioner endast finns i ordlistan för att användas som referensverktyg, medan guiden är mindre tekniskt inriktad.

Jag loggar ut här. Framåt!

2

VIKTIGA TERMER OCH BEGREPP

Följande avsnitt utgör kärnan och det väsentliga kunskapslagret som krävs för att verka i kryptovalutans ekosystem.

Detta avsnitt är uppdelat i två underavsnitt: begrepp och termer. Följande sju begrepp beskriver några av de viktigaste idéerna och tillämpningarna av kryptovalutans bredare utrymme och bransch:

#1: Decentralisering

#2: Blockkedja

#3: Kryptovaluta

#4: Brytning av kryptovaluta

#5: Bitcoin

#6: Ethereum

#7: NFT:er

Avsnittet om termer innehåller ett femtiotal ord. Termerna kan läsas i vilken ordning som helst och är indexerade och sökbara i den fullständiga ordboken i slutet av boken.

3

DECENTRALISERING

Kryptovaluta syftar i huvudsak till att lösa frågan om förtroende. Centraliserade nätverk baserar sig på någon form av central struktur. För betalningssektorn är detta PayPal och Stripe. För den finansiella sektorn är detta ett litet antal stora banker. Inom datasektorn är detta Google, Facebook och ett litet antal andra stora sökmotorer och sociala medieapplikationer. I vart och ett av dessa system ligger kontrollen i händerna på en liten delmängd av människor eller teknik, och åtkomsten är begränsad. Detta leder i sig till en mängd problem: subjektivitet, enskilda felpunkter, obalanserat beslutsfattande och medvetenhet och brist på individuella incitament att göra förändringar nedifrån och upp. Dessutom saknar centraliserade system ofta, åtminstone i relativ skala, transparens, säkerhet och spårbarhet.

Decentraliserade nätverk, som fungerar genom distribuerade nätverk av noder (enheter i nätverket), erbjuder alla dessa saker: förbättrad säkerhet utan en enda felpunkt, förbättrad effektivitet genom automatisering och avlägsnande av olika centraliserade flaskhalsar, fullständig transparens och spårbarhet genom ett offentligt registersystem, beslutsfattande öppet för nästan alla parter i nätverket, och så vidare.

Därmed inte sagt att frågan om centraliserade kontra decentraliserade system och organisationer har ett helt korrekt svar: båda har för- och nackdelar. Till exempel är det rättvist att säga att centraliserad kontroll i krigstider är ett mycket bättre system; En skicklig general är mycket effektivare än ett överbefäl på ett dussin. Men på samma sätt är beslutet om att gå i krig i första hand mycket bättre att fatta på ett decentraliserat sätt och med en kombination av många olika åsikter.

Tidigare har centraliserade system dominerat, och mänskliga nätverk tenderar i allmänhet att bli centraliserade: många bönder till en stad, många politiska partier till två, biografer till några streamingtjänster och så vidare. De specifika typerna av decentraliserade och distribuerade nätverk och fördelarna med sådana nätverk har bara blivit livskraftiga under det senaste decenniet eller så genom upptäckten och implementeringen av ny teknik, och av den anledningen implementeras decentraliserade system med massiv effekt över hela världen och inom alla områden i världen. Den specifika typ av teknik som har främjat denna tillväxt är blockchain. Blockkedjenätverk är i huvudsak en ny typ av databas och ett nytt sätt att handla. De gör detta genom decentraliserade nätverk av datorer som ansluter till delade system - Bitcoin-nätverket fungerar till exempel på många tusen enskilda noder.

Data krypteras genom en hash-process (som i huvudsak förvränger text) och valideras av noder i nätverket. På detta sätt, även om enskilda noder är skadade, kan angripare inte bryta sig in i systemet eftersom många andra oskadade noder helt enkelt kontrollerar och ogiltigförklarar informationen som de skadade parterna levererar till systemet.

När information överförs på en blockkedja (t.ex. när part A skickar pengar till part B) utnyttjas informationsasymmetri genom användning av en privat och offentlig nyckel. Även om angriparen känner till systemet och det sätt på vilket data överförs (data betyder den krypterade överföringen) kan angriparen inte bryta systemet eftersom part A och part B, genom kod på blockkedjan, utnyttjar sina privata nycklar för att framgångsrikt överföra data. Allt detta förklaras mer detaljerat i boken.

Blockkedjenätverk kräver inget som helst förtroende, eftersom systemets kod är oföränderlig och register är helt offentliga och kan ses via offentliga huvudböcker. Inga mellanhänder behövs, omkostnader, transaktionskostnader och fel minskar och systemen är effektivare än centraliserade alternativ. Dessa fördelar har lett till ett utbrett antagande av blockchain inom logistik i försörjningskedjan, datahantering och verifiering, digital identitet, decentraliserade webbapplikationer och många fler områden.

4

BLOCKKEDJA

Alla kryptovalutor fungerar genom blockchain-teknik. Blockchain, i sin mest grundläggande form, kan ses som en typ av nätverk som lagrar data i bokstavliga kedjor av block. Blockkedjor är snabbare och säkrare än de flesta centraliserade alternativ. Här är exakt hur block och kedjor kommer in i bilden:

Varje block lagrar digital information, såsom tid, datum, belopp etc.

Blocket lagrar identiteten på deltagarna i en transaktion med hjälp av digitala nycklar, som är strängar av siffror och bokstäver som tas emot när du öppnar en plånbok. Plånböcker ger tillgång till kryptotillgångar, precis som ett bankkonto.

Block kan dock inte fungera på egen hand. Block behöver verifieras från andra datorer, även kallade noder i nätverket.

De andra noderna validerar informationen i ett block. När de har validerat data, och om allt ser bra ut, kommer blocket och tillhörande data att lagras i den offentliga huvudboken.

Den offentliga reskontran är en databas som registrerar varje enskild godkänd transaktion som någonsin gjorts i nätverket. De flesta kryptovalutor, inklusive Bitcoin, har sin egen offentliga reskontra.

Varje block i huvudboken är länkat till blocket som kom före det och blocket som kom efter det. Därför skapar länkarna som blocken bildar ett kedjeliknande mönster och en blockkedja bildas.

Sammanfattning: Blocket representerar digital information och kedjan representerar hur dessa data lagras i databasen. Överväg att titta på kryptovalutans tidslinje längre fram i boken för att ta en titt på hur blockkedjan har utvecklats under årtiondena.

5

KRYPTOVALUTA

Kryptovaluta är ett samlingsbegrepp. Precis som en appbutik har varje app ett annat syfte, och termen app tjänar bara till att beskriva deras natur. En kryptovaluta är ett digitalt system som fungerar som ett bytesmedel genom att använda mynt eller tokens. Ägarskapsposter lagras i en huvudbok, som är en databas som utnyttjar kryptografi för att möjliggöra säkerhet och kontrollförsörjning.

Kryptovalutor kan fungera genom en mängd olika modeller: Proof-of-Work (PoW) utnyttjar en definierad mängd beräkningsarbete för att verifiera transaktioner, medan i Proof-of-Stake (PoS) satsar tokenägare sina tokens som säkerhet. Kryptovalutor är mest anmärkningsvärda i förhållande till fiatvalutor för att vara decentraliserade och fortsätter att se en enorm tillväxt i global adoption. Se tidslinjen för kryptovaluta längre fram i boken för information om framväxten av kryptovalutor. Snart kommer uppdelningar av PoW-nätverkens huvudfunktion (gruvdrift), såväl som de två mest populära kryptovalutorna, Bitcoin och Ethereum.

6

BRYTNING AV KRYPTOVALUTA

Att bryta en kryptovaluta är processen för en dator, grafikkort eller Application Specific Integrated Circuit (ASIC) som försöker upptäcka det matematiska svaret på kryptovalutablock. Varje miner tävlar i en tävling för att hitta svaret mot alla andra miners i nätverket. När svaret har hittats får gruvarbetaren generera blocket och skicka det till nätverket för verifiering och validering, vilket görs av noderna. Alla Proof-of-Work-baserade kryptovalutor använder någon form av gruvdrift med en mängd olika gruvalgoritmer. Bitcoin använder SHA-256-algoritmen, som står för Secure Hashing Algorithm och matar ut 256 bitar. (Varje bit är en 1 eller en 0.) Ethereum använder EthHash-utvinningsalgoritmen, som främst bryts av använda GPU:er. Gruvmarknaden är värd flera miljarder dollar årligen och fortsätter att se tillväxt när kryptogruvföretag som Argo Blockchain och HIVE börsnoteras till 9-siffriga börsvärden.

7

BITCOIN (PÅ ENGELSKA)

Bitcoin var den första allmänt använda kryptovalutan: det är ett peer-to-peer-datornätverk med öppen källkod, en samling protokoll och ett digitalt guld. I fysisk form fungerar Bitcoin genom 13 000 datorer som är laddade på nätverket. I syfte är Bitcoin ett globalt medel för enkla och säkra transaktioner, en demokratiserande kraft och ett sätt att transparent och anonym finansiera.

Bitcoin startades av Satoshi Nakamoto, som publicerade Bitcoins vitbok 2008 och har sedan dess varit helt anonym. Oavsett hans identitet har skaparen av Bitcoin för närvarande en förmögenhet värd mer än 70 miljarder dollar (motsvarande 1,1 miljoner bitcoins) och om Bitcoin går upp ytterligare några hundra procent kommer denna mystiska figur att bli den rikaste individen i världen. Följande faktorer betecknar några av fördelarna med Bitcoin och möjliggör den höga grad av säkerhet som Bitcoin upprätthåller:

Bitcoin är offentligt. Bitcoin, liksom många kryptovalutor, har en offentlig reskontra som registrerar alla transaktioner. Eftersom ingen privat information måste tillhandahållas för att äga och handla Bitcoin och all transaktionsinformation är offentlig på blockkedjan, har inkräktare inget att hacka sig in i eller stjäla; det enda alternativet till att hacka sig in i och dra nytta av Bitcoin-nätverket (exklusive mänskliga felpunkter, t.ex. i utbytesattacker och förlorade lösenord) är en 51%-attack, vilket i Bitcoins skala är praktiskt taget omöjligt. Att vara offentlig knyter också an till att Bitcoin är tillståndslöst; Ingen kontrollerar det, och därför kan ingen subjektiv eller enskild synvinkel påverka hela nätverket utan samtycke från alla andra i nätverket.

Bitcoin är decentraliserat. Bitcoin fungerar för närvarande genom 13 000 noder, som alla tillsammans tjänar till att validera transaktioner. Eftersom hela nätverket validerar transaktioner finns det inget sätt att ändra eller kontrollera transaktioner såvida inte, återigen, 51 % av nätverket kontrolleras. En sådan attack är, som nämnts, praktiskt taget omöjlig; Med det nuvarande priset på Bitcoin skulle en angripare behöva spendera många miljoner dollar om dagen och kontrollera en volym av beräkningsresurser som helt enkelt inte är tillgängliga. Därför gör den decentraliserade karaktären av datavalidering Bitcoin extremt säker.

Bitcoin är oåterkalleligt. När transaktioner i nätverket har bekräftats är bekräftelsen permanent eftersom varje block (ett block är en batch av nya transaktioner) är anslutet till block på vardera sidan av det, vilket bildar en sammankopplad kedja. När blocken väl har skrivits kan de inte ändras. Dessa två faktorer förhindrar i kombination dataändringar och säkerställer större säkerhet.

Bitcoin använder hashing-processen. En hash är en funktion som omvandlar ett värde till ett annat; en hash i kryptovärlden omvandlar en inmatning av bokstäver och siffror (en sträng) till en krypterad utdata av en fast storlek. Hash hjälper till med kryptering eftersom lösningen av varje hash kräver att man arbetar baklänges för att lösa ett extremt komplext matematiskt problem. Därför är förmågan att lösa dessa ekvationer enbart baserad på beräkningskraft. Hashing-algoritmer kan jämföra hash-värden i motsats till att jämföra data i sin ursprungliga form, vilket är mycket mer mödosamt, och hashing-funktioner fungerar som ett av de mest intrångssäkra sätten för dataöverföring.

Med hjälp av de beskrivna teknikerna syftar Bitcoin till att göra följande:

Ge användarna möjlighet att handla värde över internet på ett säkert sätt utan att förlita sig på en central institution, utan i stället förlita sig på kryptografiska bevis.

Eliminera behovet av mellanhänder och minska friktionen inom försörjningskedjan, bank, fastigheter, juridik och andra områden.

Eliminera farorna med den inflationsdrivande, centraliserade och föränderliga miljön för fiatvalutor.

Möjliggör säker kontroll över personliga tillgångar utan att förlita dig på tredjepartsinstitutioner.

Aktivera blockkedjelösningar inom medicinska, logistiska, röstnings- och finansområden, förutom var som helst där sådana lösningar kan gälla.

Bitcoin är den mest kända kryptovalutan, och