Nordiska Och Anglosaxiska Seder Och Bruk

By Knyaz Rikard

Varifrån kommer våra seder och bruk? Hur uppstod de skandinaviska traditionerna? Vilka är vi, skandinaverna, nordborna, anglosaxarna? Vilka var Vanerna? Fruktbarhetskulturen!
Ovanstående frågeställningar ställs allt oftare under dessa år då Norden länkas in i den Europeiska Gemenskapen. Vid integration följer en utsuddning av den egna identiteten, varvid motreaktioner kommer.
En stark kulturidentitet är en fast punkt i tillvaron, vilken skapar nödvändig stabilitet i samhället. Desto viktigare, särskilt av ekonomisk synvinkel, blir det att skapa en stark kulturidentitet och en genuin och allmän kunskap om vår historia och vårt gemensamma kulturarv.
Att notera, de kulturer som har haft starka kulturidentiteter har också överlevt många olyckor. Den armeniska kulturen med 5000 årigt skriftspråk är ett exempel. I den japanska kulturen finns fruktbarhetens tecken än idag.
Att veta vilka vi är, vilka våra förfäder och förmödrar har varit, skänker frid och lugn för själen, vilket är av stor vikt i vårt sönderstressade samhälle.
Denna bok ger förslag på frågan: Varifrån kommer namnen på våra veckodagar!
Varför firar vi Midsommar? Jul? Allhelgonahelgen har sina rötter redan 5000 år sedan och kan länkas till Kaukasus. Ger gruppsex fred och god ekonomi, genom att tillse att det föddes åtminstone 2.1 barn per kvinna, vilket är kravet för att en kultur ska överleva?
Vanerna, bärarna av fruktbarhetskulturen, gav namn på de flesta orter och städer i Norden och till vissa, i England och andra Anglo-Saxiska länder.

• Language: Svenska
• Publisher: Knyaz Rikard
• Release date: Apr 30, 2015
• ISBN: 9781311901408

Knyaz Rikard

Dear ReadersI have been the publisher for one of the largest business papers in Europe.I have written 13 books.The year 1993 I was elected as the first westerner to become a member of the Russian Art Society, department Sculpture.

Book preview

INLEDNING

Varifrån kommer våra seder och bruk? Hur uppstod de skandinaviska traditionerna? Vilka är vi, skandinaverna, nordborna, anglosaxarna?

Ovanstående frågeställningar ställs allt oftare under dessa år då Norden länkas in i den Europeiska Gemenskapen. Vid integration följer en utsuddning av den egna identiteten, varvid motreaktioner kommer.

En stark kulturidentitet är en fast punkt i tillvaron, vilken skapar nödvändig stabilitet i samhället. Desto viktigare, särskilt av ekonomisk synvinkel, blir det att skapa en stark kulturidentitet och en genuin och allmän kunskap om vår historia och vårt gemensamma kulturarv.

Att notera, de kulturer som har haft starka kulturidentiteter har också överlevt många olyckor. Den armeniska kulturen med 5000 årigt skriftspråk är ett exempel. I den japanska kulturen finns fruktbarhetens tecken än idag.

Att veta vilka vi är, vilka våra förfäder och förmödrar har varit, skänker frid och lugn för själen, vilket är av stor vikt i vårt sönderstressade samhälle.

Varifrån kommer då våra seder och bruk? För att kunna besvara frågan måste vi beakta följande faktorer:

1. Maktrelationen manligt och kvinnligt.

2. Innovationsnivå.

3. Kommunikationsnivå.

4. Makt.

5. Kulturpåverkan från andra kulturer.

6. Ursprungskulturens förmåga att motstå påverkan.

7. Kulturutveckling i andra regioner.

8. Samernas kultur.

1 .Maktrelationen manligt och kvinnligt.

Att förstå och forska i maktbalansen mellan manligt inflytande relativt kvinnligt inflytande är det av avförande vikt för oss för att förstå vår bakgrund och därmed våra traditioner. Jag avser de värden, värderingar och tankemönster som skiljer män och kvinnor åt. Del av konceptet har hämtats från Jungs Anima och animus. Ser man historiskt på maktrelationen mellan manligt och kvinnligt kommer man till följande kurva.

Maktrelationen manligt och kvinnligt i Norden under ungefär ca 5000 år.

Vi utläser följande ur kurvan. Kvinnlig makt och (eller) värderingar var som starkast i början på vår civilisation, vilket hör ihop med möjligheten att skapa liv. Den kvinnliga fruktbarheten dyrkades. Arkeologiskt material som t ex småfiguriner har hittats i Danmark och Skåne vilka sammanfaller med kvinnliga statyetter man finner i Mesopotamien. Kvinnostatyettema uppvisar stora, kraftiga volyminösa kvinnor med stora bröst. Kvinnan hade en stark och aktad position i Norden under bondestenåldern och fram till slutet av bronsåldern då nya kulturinfluenser börjar göra sig hörda.

Från Centraleuropa kommer nya åsikter och värderingar med klart mer manliga förtecken. Krigarkulturen börjar ta form. Den aggressiva Asakulturen tar över ungefär 1000 år f Kr (± 500 år) och den mer kvinnligt inspirerade Vanakulturen börjar tappa mark och falla i glömska. Asakulturen, med den hel del keltiskt inflytande trycker undan det kvinnliga mer och mer. Kvinnans position försämras vid kristendomens införande. Kristendomen fördömde de kvarvarande gydjorna (konkurrenter) och placerade kvinnan utanför maktsfären. Kristendomen avlägsnade t o m kvinnan från familjen: fadern, sonen och modem, genom att ersätta modem med den helige anden. Asatron och kristendomen är himmelsreligioner vilka strävar efter att fjärma sig från naturen och jorden (moder jord) och istället närma sig himlen (utopia).

Under lång tid hade kyrkan monopol på vilken information som fördes ut till folket. Trots kyrkans dominerande position fanns kloka gubbar och gummor som hade alternativa åsikter, ideer och synsätt samt bar med sig ett alternativt kulturarv. Allteftersom informationsmonopolet skingras, stärker det kvinnliga sin position, och vi kan notera hur dagens kommunikationsmöjligheter förändrar rollfördelningen. Kommunikationer och relationer blir allt viktigare vilket stärker det kvinnligas position.

2. Innovationsnivå.

Givet har olika uppfinningar och upptäckter stor betydelse för utveckling av vårt kulturarv. De påverkar också maktfördelningen mellan manligt och kvinnligt. Tyngre och grövre brukningsmetoder av jorden gjorde att endast männen med mer muskelmassa orkade utföra arbetet. Kunskapen att gjuta bronsföremål skapade också nya möjligheter framför allt inom vapenområdet. Järnet revolutionerade vapenindustrin och skapade enorma förmögenheter för krigarkulturerna. Man hade innan bronset och järnet haft en megalitkultur¹ som under lång tid av fred utvecklat en hög matematisk och astronomisk kulturnivå. Längs Atlantkusten har denna innovativa nybyggarkultur skapat ett system som gjorde beräkningar av svåra matematiska problem. Megalitkulturen, i detta fall de gotländska megalitböndema, behärskade redan den metonska cykeln² och kunde beräkna refraktionen³ ett par tusen år före grekerna. Denna storstenskultur verkade längs den franska kusten upp till Finland, Danmark, Skåne, Gotland och västra Ryssland. Det var denna storstenkultur som skapade slipskårependeln, Ale stenar i Skåne och Stonehenge i England4.

3. Kommunikationsnivå.

Anledningen till denna kulturs framgångar inom matematik, astronomi och läkekonst berodde på kommunikationen. Språket var det samma i olika delar, man kunde lätt förstå varandra. Språket kom sedermera att kallas för den danska tungan. Det var tämligen enkelt att färdas i båt längs kusten och framför allt mellan de danska öarna som kom att bli dåtidens Silicon Valley. Storstenskulturen hade en gemensam kultur och gemensamma intressen samt ett system för utbyte av gåvor vilka byttes enligt olika system. Det mycket komplicerade gåvoutbytesystemet var ett sätt att organisera handeln mellan olika områden.

4. Makt.

Makten är den faktor som mest har påverkat våra seder och bruk. Makt är den viktigaste faktorn i vår historia. Utan kunskap om hur makten har fördelats eller eftersträvats faller många historiska analyser platt till marken. Varje samhälle utvecklas I olika stadier. När ett samhälle byggs upp och börjar organisera sig sker det enligt nyskapandets riktlinjer, man kan kalla stadiet för det revolutionära stadiet. Efter ett tag när organisationen har stabiliserat sig sker en byråkratisering. Samförstånd och logik ersätts av makt. Maktmänniskor söker sig till sociala strukturer där de kan göra karriär. När byråkratisering tilltar stelnar samhället i byråkratiska former vilket leder till stagnation. När stagnationen varat tillräckligt länge stiger missnöjet med arbetsfördelningen och samhällets organisation varvid nydanarna återtar makten.

Detta sker i varje social struktur vare sig det handlar en om bowlingklubb eller den f d Sovjetstaten. Precis samma utveckling har ägt rum i Norden eller snarare inom det anglo-nordiska området. Eller med andra ord, storstenskulturen (Vanakulturen); nydanarna undanträngdes av asakulturen (och inflytande av den keltiska kulturen), d v s byråkraterna.

_____

¹ Grekiska: megas - stor, lithos - sten.

² En av greken Meton 423 f Kr införd kalenderreform baserad på en 19-årig årscykel.

³ Brytning av en stråle, t ex en ljusstråle, vid övergången från ett ämne till ett annat, särskilt ljusets brytning på vägen genom atmosfären.

⁴ Se Vår tideräkning.

5. Kulturpåverkan från andra kulturer.

Sol-och fruktbarhetskulturen utsattes för påtryckningar från andra kulturer under lång tid. Men inte förrän den centralgermanska Asakulturen inträdde på scenen sker det en verklig maktförändring. Det sker ungefär 1000 år f Kr, p g a nya uppfinningar som t ex metallbearbetning (vapen) utveckling av plogen samt uppfinnandet av stigbygeln. När den keltiska kulturen i sin krigartekniska kostym vältrade sig över Östersjön, då där fanns upparbetade rikedomar och en stor marknad. För att kunna kontrollera handeln blev det nödvändigt att införa en krigar kultur. Resultatet blev Asakulturen som kom att vara i ungefär 2000 år. Asatron blev det första steget mot himmelsreligionerna.

Nästa himmelsreligion blev kristendomen som fortsatte att öka kulturpåverkan. Många latinska seder, bruk och värderingar kom till norden.

De nya åsikterna och spreds med kyrkans hjälp, d v s mission. På andra håll använde sig kristendomen av våld och vapen för att få sin vilja igenom. När Färöarna kristnades t ex fördes de ledande hövdingarna ut på en flotte och de som inte ville låta sig döpas avrättades. För annorlunda tänkande, för alternativ eller för religionsfrihet fanns inte mycket utrymme.

Efter kristnandet av Norden sker en överföring av moral, regel och etik från den latinska världen via de kommunikationskanaler som byggts upp: kyrkor, kloster, prästerstånd osv. Det skiftar mellan fransk, italiensk och tysk kristen etik, men grundkonceptet är och förblir detsamma. Luther utgör endast en variant på det kristna temat och kan snarast sägas vara ett resultat eller en önskan från nordtyska handelsorganisationer att skaffa sig större inflytande. Makten var det viktigaste.

6. Ursprungskulturens förmåga att motstå påverkan.

Hur kommer det sig att sol- och fruktbarhetskulturen ändå påverkar och dominerar den nordiska identiteten och våra traditioner än idag, 3000 - 4000 år senare? Norden och England har idag många kvarlevor från Vanaperioden som varje dag påminner oss om vårt ursprung utan att man lägger märke till dem. Man använder sig t ex av veckodagarna kanske utan att veta att fyra av dessa dagar kommer från fruktbarhetskulturen: måndag, fredag, lördag och söndag. I Norden firas alltjämt Valborg, jul och midsommar. I Norden användas förnamn och efternamn som kommer av bondestenålderns ortsnamn. Våra värderingar styrs alltjämt av fruktbarhetskulturens tankegångar. Ett muntligt löfte är lika mycket värt som ett skriftlig. Allt detta kommer från Vanaperiodens system med edsavläggande vid så kallade stallare1 och edsringen i vittne av edsvittnen som samlades runt stallare.

Kvinnans ställning i det nordiska samhället är betydligt högre positionerad än i många andra länder, trots himmelsreligionspåverkan. Norden har bevarat en bättre balans mellan manligt och kvinnligt.

Anledningen till att Vanaperiodens seder och bruk fortsätter att påverka och prägla oss är att dessa normer ligger närmare vår naturliga balans i hjärnan. Vanaperiodens regler och moral finslipades i många tusen år i opåverkade miljöer för att passa människans levnadssätt och hennes naturliga tankesätt. Jämför vi med asaperioden så har en medveten påverkat ägt rum för att makten lättare skulle kunna styra lättare, vilket har skett på bekostnad av friheten. Hjärnan har av himmelsreligionerna tvingats in i tankemönster vilka inte är naturliga för människan. Tankemönstren har tillkommit för att maktmännen inom Asakulturen eller kyrkan skulle kunna kontrollera och styra befolkningen.

Nu, idag, har man åter börjat närma sig mångfald bland livsåskådningar, politik och religioner. Det går inte lika lätt som förut att kontrollera människorna, därför ifrågasätter dagens människor gårdagens auktoriteter. Många börjar så smått att öppna sina ögon, att titta omkring efter en egen identitet, att börjar leta i kartoteket av traditioner och sedvänjor.

7. Kulturutveckling i andra regioner.

Jämförelsevis kan vi titta på utvecklingen i andra landområden. Utvecklingen i medelhavsområdet är en parallell, utvecklingen i Japan en annan. I medelhavsområdet har det funnits olika slags fruktbarhetskulturer, vissa med kvinnliga gudomligheter i förrummet. I Turkiet t ex har man hittat kvinnostatyetter som dyrkats för många tusen år sedan, vissa är tom 8000 år gamla. Dessa fruktbarhetskulturer undanträngdes allteftersom av andra mer aggressiva kulturer som tog deras plats. Eftersom det är så länge sedan finns väldigt få spår. I Japan har det också funnits, och finns fortfarande, en fruktbarhetskultur. Än idag firas en lång rad högtider i fruktbarhetens tecken. Stora karnevaler och högtidsgångar arrangeras med penisar i kolossal format i olika former och utförande. Japan har inte befästs av kristendomen och har således inte kommit till den fasen, därför finns det många företeelser och institutioner som berättar om den första fruktbarhetskulturen. En sådan företeelse är NO-teatern som räknas som den finaste bland japans teatertradition och bär med sig det essentiella om japans kultur och historia. Om kristendomen inte hade erövrat Norden är det mycket möjligt att vi skulle haft en NO-teatertradition i Norden.

_____

¹ Stenaltare.

Vad gäller soldyrkan kan jämförelser göras med Incaindianerna och andra högstående indianfolk och deras fall och undergång i samband med kristendomens inträde på indiansk mark.

8. Samernas kultur.

En mycket viktig faktor för att identifiera den nordiska kulturen och dess traditioner utgör den samiska kulturens påverkan. Denna faktor torde kunna väsentligt framhävas utan att vi hamnar snett i diskussionen. Jag gör en subjektiv bedömning när jag påstår att 30 % av den svenska kulturidentiteten härstammar från den samiska kulturen. Samisk påverkan har mött den nordiska i olika skeden och med olika intensitet.

30 % av den svenska kulturidentiteten skulle härstamma från den samiska kulturen resterande 70 % skulle komma från den anglo-nordiska kustkulturen. För att komma till själva slutprodukten måste delarna vägas och blandas till en helhet som är större än delarna var för sig. Således utgör själva kulturblandningen essensen och rötterna i våra seder och bruk och som ger oss en identitet. När man talar med människor från andra länder om Sverige och Norden visar det sig att de ofta har en känsla av det skulle finnas något magiskt, exotiskt, gåtfullt och urtida vilket enligt min uppfattning är den speciella kulturblandning som vi har i Sverige. Samma kulturblandning går igen i de övriga nordiska länderna men i andra proportioner, så och i England, Holland fast i mindre utsträckning.

En av de källor har jag använt mig av i analysen av vår forntida kultur är professor E.O. James teori om förhistoriska religioners uppkomst och utveckling i Prehistoric Religion. För ytterligare studium hänvisas till sidorna 187-212 i den svenska översättningen Gravarna berättar. James utgår från att den rituella kontrollen över naturprocesser har utgjort den drivande kraften i religionsutvecklingen vilket också har lett till resultatet att människan satt sig över naturen och dess lagar med global miljöförstöring som följd, arvet från kristendom och andra utvecklade himmelsreligioner (Asatro, Calvinism, judendomen och islam). Naturkrafterna tedde sig så mäktiga att urmänniskan sett sig nödgad att på något sätt kontrollera dessa. Därvid har olika riter och kulter uppstått för att på magisk väg söka kontrollera naturkrafterna. Det religiösa beteendet är en instinktreflex som uppstår helt spontant som en produkt av en psykologisk maskin, enligt Durheim. E.O. James tillägger att religionen är mer än så, den är mycket mer än enbart en värdering och avspegling av samhällsgemenskapen. James gör följande uppställning.

1. Totemism. Livet speglas som en participationsprocess, en helhetskänsla av delaktighet med marken och djuren runt omkring.

2. Fruktbarhetskult. James tar fram Egypten som ett exempel på fruktbarhetskult i vilken möjligheten att skapa liv upphöjdes till gudomlighet. Modergudinnan dyrkas runt om i Mellanöstern.

3. Gudinnekult. Följer som en utveckling av kulten av modergudinnan. James binder samman kulten från Främre orienten till England och Skandinavien och sätter den samman med megalitkulturens utsträckning.

4. Kulten av de döda. Fruktbarhetskulturen ger automatiskt en dödskult, d v s att död är en förutsättning för liv. (Man utgår här från biologiska cykliska resonemang.) Vi hittar liknande kulturutvecklingar i Egypten, Mesopotamien, Indusdalen samt i Medelhavsområdet och Västeuropa.

5. Himmelsreligion. Himlen har tidigare dykt upp som en partner till Moder Jord. Utan regn kan inte jorden växa och skörden uteblir. Den manliga partnern till Modergudinnan spelade tidigare en underordnad roll som hennes bror eller son. När himmelsreligionerna tog över blev det naturligt att förknippa allt som kom från den allhärskande himlen som en man. Mannen blev alltså den viktigaste. Himmelsreligionerna samlade mer och mer makt över naturen och koncentrerade den till ett fåtal personer, samtidigt som monoteism slog ut månggudadyrkan.

Boken som sådan utgör ett kritiskt inlägg gentemot den teori som länge har räknats som gängse, denna har framför allt framfört av den franske forskaren G. Dumezil i boken De nordiska gudarna, 1962.

Jag anser att Dumezils strukturalistiska teori går i korthet ut på att asar och vaner egentligen enbart utgör två grenar på samma träd och