Indiska frihetskriget 1857

By Shahid Hussain Raja

Den 27e april 1857 vägrade åttiofem soldater i ett bengaliskt regemente tillhörande Brittiska Ostindiska kompaniet och posterade i Meerut, att använda de nya patronerna till det nyligen introducerade Enfield- geväret, då de påstods vara insmorda i ko- och grisfett. Hårda straff utdömdes för de revolterande soldaterna och så även inför deras kollegor, vilket resulterade i myteri i flera regementen och blev till slut ett allmänt uppror för det indiska folket.

Det slogs hänsynslöst ned av britterna med hjälp av deras överlägsna teknologi och stöd från lokala enheter. Men som vilken katastrofal händelse som helst födde den olika sociala, politiska och ekonomiska trender, vilka fortfarande formar händelseförloppet i de postkoloniala staterna Indien, Pakistan, Bangladesh och andra länder på den indiska subkontinenten.

Denna betydelsefulla händelse har namngivits på många olika sätt, beroende på från vilket perspektiv man betraktar den, allt ifrån Självständighetskriget till Indiska myteriet, Sepoyupproret, Upproret 1857 och Revolten 1857, för att nämna några. För den brittiska allmänheten, statligt och lärda forskare, var det bara ett olycksaligt myteri av några få soldater i ett regemente i Ostindiska kompaniets bengaliska armé. För de nationalistiska indierna var det här det första självständighetskriget som inleddes av Indiens underkuvade folk för att undkomma sina europeiska kolonialherrar. För utomstående ser det mest ut som medborgarrättsrörelsen av en allmänhet mot den dåliga styrningen av en privat firma som driver ett imperium.

Hur man än benämner det är det en viktig milstolpe i Indiens historia och de indiska muslimernas kamp för ett separat hemland. William Dalrymple, en auktoritet inom det Brittiska Indien, har träffande beskrivit det som ”Upproret” i sin mästerverksskildring av Mogulrikets sista dagar – ”The Last Mughal”.

På samma sätt finns det stora skillnader i åsikter om arten och omfattningen av detta uppror. En grupp historiker anser att det verkligen var ett indiskt självständighetskrig, eftersom det var mer än bara ett militärt myteri och som sträckte sig över mer än en region och människor från olika livsskikt. Tillkännagivandet av de rebelliska styrkorna att återuppliva det gamla Mogulriket, som betecknade en nationell symbol för dem, är ett annat argument i detta avseende. De revolterande sepoyerna, hävdar dessa historiker, kunde lätt ha tagit sig hem eller anslutit sig till sina respektive furstars tjänster, om deras uppror bara var inspirerat av personliga eller kommunala klagomål.

Denna korta bok försöker beskriva karaktären, orsakerna och konsekvenserna av den mycket viktiga milstolpen i historien om det indiska folkets kamp för självständighet. Den är skriven i första hand för studenter och allmänhet och gör inte anspråk på någon originalitet när det gäller fakta. Det är därför som jag för enkelhet inte har hänvisat till enskilda fakta och siffror hämtade från olika källor eftersom alla dessa fakta nu är gemensam egendom och lätt kan sökas på internet.

• Language: Svenska
• Publisher: BadPress
• Release date: Mar 11, 2022
• ISBN: 9781667428345

Book preview

Indiska frihetskriget 1857

Shahid Hussain Raja

Översatt av Helén Hedlund 

Indiska frihetskriget 1857

Författad av Shahid Hussain Raja

Copyright © 2022 Shahid Hussain Raja

Med ensamrätt

Distribueras av Babelcube, Inc.

www.babelcube.com

Översatt av Helén Hedlund

Babelcube Books och Babelcube är varumärken som tillhör Babelcube Inc.

Indiska frihetskriget 1857

(Sepoyupproret 1857)

Orsaker och konsekvenser

––––––––

Shahid Hussain Raja

Dedikation

Tillägnad till alla de som gav sina liv för att försäkra att vi föds i ett fritt land

Copyright © 2022 by Shahid Hussain Raja

Alla rättigheter förbehållna. Den här boken eller någon del av den får inte reproduceras eller användas på något sätt utan uttryckligt skriftligt tillstånd från förlaget förutom användningen av korta citat i en bokrecension.

Detta gäller alla dess utgåvor på olika språk.

Innehållsförteckning

Förord

Kapitel 1 Inledning

Kapitel 2: Orsaker till frihetskriget

Kapitel 3: Händelseförlopp

Kapitel 4: Orsaker till misslyckande

Kapitel 5: Betydelse och konsekvenser

Kapitel 6: Slutsats

Om författaren-Shahid Hussain Raja

Förord

Den 27e april 1857 vägrade åttiofem soldater i ett bengaliskt regemente tillhörande Brittiska Ostindiska kompaniet och posterade i Meerut, att använda de nya patronerna till det nyligen introducerade Enfield- geväret, då de påstods vara insmorda i ko- och grisfett. Hårda straff utdömdes för de revolterande soldaterna och så även inför deras kollegor, vilket resulterade i myteri i flera regementen och blev till slut ett allmänt uppror för det indiska folket.

Det slogs hänsynslöst ned av britterna med hjälp av deras överlägsna teknologi och stöd från lokala enheter. Men som vilken katastrofal händelse som helst födde den olika sociala, politiska och ekonomiska trender, vilka fortfarande formar händelseförloppet i de postkoloniala staterna Indien, Pakistan, Bangladesh och andra länder på den indiska subkontinenten.

Denna betydelsefulla händelse har namngivits på många olika sätt, beroende på från vilket perspektiv man betraktar den, allt ifrån Självständighetskriget till Indiska myteriet, Sepoyupproret, Upproret 1857 och Revolten 1857, för att nämna några. För den brittiska allmänheten, statligt och lärda forskare, var det bara ett olycksaligt myteri av några få soldater i ett regemente i Ostindiska kompaniets bengaliska armé. För de nationalistiska indierna var det här det första självständighetskriget som inleddes av Indiens underkuvade folk för att undkomma sina europeiska kolonialherrar. För utomstående ser det mest ut som medborgarrättsrörelsen av en allmänhet mot den dåliga styrningen av en privat firma som driver ett imperium.

Hur man än benämner det är det en viktig milstolpe i Indiens historia och de indiska muslimernas kamp för ett separat hemland. William Dalrymple, en auktoritet inom det Brittiska Indien, har träffande beskrivit det som Upproret i sin mästerverksskildring av Mogulrikets sista dagar – "The Last Mughal".

På samma sätt finns det stora skillnader i åsikter om arten och omfattningen av detta uppror. En grupp historiker anser att det verkligen var ett indiskt självständighetskrig, eftersom det var mer än bara ett militärt myteri och som sträckte sig över mer än en region och människor från olika livsskikt. Tillkännagivandet av de rebelliska styrkorna att återuppliva det gamla Mogulriket, som betecknade en nationell symbol för dem, är ett annat argument i detta avseende. De revolterande sepoyerna, hävdar dessa historiker, kunde lätt ha tagit sig hem eller anslutit sig till sina respektive furstars tjänster, om deras uppror bara var inspirerat av personliga eller kommunala klagomål.

Följande kungörelse som gjordes genom att använda den traditionella metoden att slå på en trumma i centrum av varje stad eller den stad som de revolterande sepoyerna erövrade, var en tydlig manifestation av deras gemensamma beslut att införa ett landsomfattande styre av mogulerna och driva ut britterna från Indien: Khalq Khuda Ki, Mulk Badshah Ka, Hukm Subahdar Sipahi Bahadur Ka (människorna tillhör Gud, landet till kejsaren och verkställande makt till Sepoykommandanten i staden).

Det finns dock motsatta åsikter i denna fråga från författare som inte anser att det är ett rikstäckande självständighetskrig, och som hävdar att ett enat Indien inte existerade vid den tiden i politiska termer och att upproret förblev begränsat till den bengaliska arméns led och endast påverkade befolkningen i ett begränsat geografiskt område. I själva verket, hävdar de, slogs myteriet ned med hjälp av indiska soldater hämtade från den indiska arméns andra falanger, särskilt Madrasarmén, Bombayarmén och de sikhiska regementena.

Många prinsar och maharadjor från större furstliga stater som Hyderabad, Kashmir, Mysore såväl som de mindre i Rajputana gick inte med i upproret. Och de som gjorde det följde med på grund av sina egenintressen i att återuppliva och återta sina egna stater, inte för att skapa ett enat Indien.

Denna korta bok försöker beskriva karaktären, orsakerna och konsekvenserna av den mycket viktiga milstolpen i historien