Bitcoin: Allt genom 21 miljoner

By Knut Svanholm

PRESALE: Deliveries estimated in December 2023.

Vi är alla offer för tidens obönhörliga tand. Vi föds, vi lever och vi åldras. Det är åtminstone vad vi hoppas ska hända, och sedan dör vi.

Ingen människa är miljonär räknat i timmar, ändå offrar vi vår mest värdefulla och begränsade tillgång för att hålla oss kvar i hamsterhjulet ytterligare en dag.

I sin strävan efter att spara tid upptäckte Satoshi ett nytt, viktlöst och absolut begränsat grundämne. Alla tidstjuvars värsta mardröm. Grundämne noll. Bitcoin.

Det är Bitcoins strikt begränsade utbud som kommer göra oss alla till en ostoppbar kraft.

"För sanningen är att det är vi som är systemet. Varje val och varje handling vi gör förändrar i sin tur vår värld. Det är så idéer vi en gång inte kunde föreställa oss blir till verklighet. En person åt gången."

- Jeff Booth, mars 2022

• Language: Српски језик
• Publisher: Konsensus Network
• Release date: Jan 10, 2024
• ISBN: 9789916723777

Book preview

Bitcoin: Allt genom 21 miljoner

∞/21m

Allt

genom

21 miljoner

Översättning av Mattias Börjesson, Björn Tisjö, Linus

©

All rights reserved

Originaltitel: Bitcoin: Everything divided by 21 million Översättning av Mattias Börjesson, Björn Tisjö, Linus

Infinity key art by @FractalEncrypt

Cover design and typesetting by Konsensus Network

ISBN 978-9916-723-75-3 Hardcover

978-9916-723-76-0 Paperback

978-9916-723-77-7 E-book

https://konsensus.network

https://konsensus.network

FÖRORD

Allting börjar som en idé, tävlande om vår uppmärksamhet, våra handlingar och tid. En slumpartad idé att träffa någon jag bara känt genom Twitter, Knut Svanholm, förvandlades till en otrolig kväll med middag, drycker och gitarrspel med våra familjer i södra Spanien. En omedelbar och djup koppling skapades. Dessa interaktioner förändrar oss, ofta utan att vi inser det. Vart det än leder misstänker jag att det bara var början på en lång vänskap, och sådana börjar alltid som en idé.

Vi är idémaskiner. Bra idéer, mediokra idéer, dåliga idéer – hela vår värld består av dem. En matris av tankar styr hur vi interagerar med andra, vår ekonomi och våra styrande system. Den stol du sitter på tävlade mot alla andra idéer med olika stolformat och företag som skapar stolar för att vinna din uppmärksamhet och få dig att köpa. Likaså bilen du kör eller smarttelefonen du använder. Yttrandefrihet är en idé. Precis som kommunism är en idé. Vi blir så fästa vid våra idéer att vi ofta blir definierade av dem. På grund av detta är de kraftfulla och kan förena oss, men de kan också dela upp oss … eller styra oss. Vi väljer vilka idéer som är rätt för oss, och livet återspeglar dessa val.

Individuellt formar våra tankar och handlingar vår egen verklighet, och kollektivt samlas de ihop och formar vår delade verklighet. Från vår snäva syn på vad vi anser vara en korrekt representation av världen, misslyckas vi med att se att andra människor lever i en helt annan verklighet som de också anser vara korrekt. Vi kan lätt se hos andra att deras idéer håller dem tillbaka, men vi misslyckas helt med att se samma sak hos oss själva. Vi är så säkra på våra idéer att vi slåss för att skydda dem. Vi ersätter resonemang och logik med känslor för att bevisa vår poäng, och det i sin tur kan göra oss lätta att manipulera. I våra försök att försvara våra idéer på en nivå, missar vi naturliga motsägelser på den grundläggande nivån som kan driva dem. Ett exempel är att tro på fria marknader samtidigt som man förespråkar att centralbanker ska tillhandahålla likviditet för att skydda tillgångspriser eller aktiemarknaden. Vi har svårt att koppla ihop prickarna till en helhet och se den kognitiva dissonansen.

Vi kan inte förutsäga när en ny idé eller sanning krossar våra tidigare uppfattningar av övertygelser och ersätter dem med något som fungerar bättre. Vi kan kämpa mot något i åratal, bara för att senare ändra vår ståndpunkt på ett ögonblick. När vi väl sett det, finns inget återvändo. Ännu värre, från vår nya upplysning kan vi förlöjliga andra som inte kan se den nya sanningen. Processen tar tid, ofta generationer, för att spridas över hela världen. Jag föreställer mig ofta hur samhället kändes för Galileo. När han tittade på nattens himmel insåg han att jorden roterade runt solen, men det betraktades som absurt och kätterskt av den katolska läran och kyrkan.

Oavsett tid utgör dessa idéer mänsklighetens individuella och kollektiva kraft och medvetande. De tävlar för att hitta bättre sätt, och de förbättrar människors upplevelse som ett resultat. Du kan betrakta dessa idéer som lärande. Vår intelligens som art har alltid varit, och är idag, en kollektiv uteckling och tillväxt av information som drivs av denna tävling bland idéer.

Kaotiskt, rörigt, oordnat. Nya idéer måste tävla mot tidigare vedertagna övertygelser som har stelnat i våra sinnen. Vi släpper vårt grepp om dem ett finger i taget, och eftersom vi gör förutsägelser utifrån vår nuvarande verklighet är det svårt för oss att föreställa oss hur en liten förändring kan leda till andra. Så när en idé utmanar en tidigare hållen övertygelse finns det en hög sannolikhet att vi antingen kommer att ignorera den eller kämpa mot den istället för att undersöka vilka fördelar den skulle medföra.

Inom ekonomin kallas den processen kreativ förstörelse, ett paradoxalt begrepp som först myntades av Joseph Schumpeter 1942 för att beskriva hur kapitalism fungerar på en fri marknad. Entreprenörer innoverar och skapar värde för samhället – och det värdet som samhället får förstör ofta den tidigare monopolmakten eller idén. Det tidigare monopolet ignorerar vanligtvis eller kämpar mot den nya idén. Den processen och dess betydelse är i centrum för hur moderna ekonomier har utvecklats och gett upphov till de flesta av de fördelar som samhället tar för givet idag. Nya vinnare blir så värdefulla att de stör befintlig marknadsmakt eller strukturer. Drivet av en nästan konstant ström av innovativa entreprenörer med djärva idéer och kapital som stöder dem som utmanar status quo och bara är framgångsrika om de skapar värde för samhället (oss).

För att processen ska fungera är misslyckande en viktig del! Både för entreprenörer och kapitalet, om affärsidén inte bär. Även äldre företag som utmanas av nya behöver misslyckas, om den nya innovationen ger bättre värde till samhället. Och även om misslyckande är svårt, är det mycket värre att förhindra det eftersom den ömtåliga balansen i den fria marknaden störs. Det som börjar som en mindre störning leder till en liten intervention, och kodas så småningom in i en förvrängd form av kapitalism, vilket leder till ständig intervention och kontroll för att skydda den övergripande marknaden från att kollapsa. Falsk stabilitet ersätts med växande instabilitet när verkliga marknadssignaler försvinner och sociala konstruktioner förfaller. Längs denna väg går inte bara den fria marknaden förlorad.

Kom ihåg, den fria marknaden är uppbyggd av dessa idéer. Vi är den fria marknaden. Summan av våra tankar och handlingar försöker särskilja sig från andra idéer, med avsikt att leverera värde till andra. De formar ekonomin eftersom vi väljer dessa nya idéer – eller inte, beroende på det värde de ger oss. Vi kan välja att begränsa idéer, undertrycka dem eller rentav förgöra dem i sann byråkratisk anda. Valen vi gör begränsar i sin tur vår egen potential.

På en högre abstraktionsnivå än den fria marknaden formar dessa handlingar också det system genom vilket vi styr: att tillåta uppkomsten av idéer. När vi försöker ingripa i fria marknader för att kontrollera dem förvränger vi dem. På kort sikt vinner dessa beslut vanligtvis allmänhetens förtroende och drar röster till politiken. Det motiveras med fler arbetstillfällen, tillväxt och skydd av marknader. Sammantaget är detta populära åtgärder, men i grunden leder de till att vissa människor, industrier eller länder vinner orättvisa fördelar på bekostnad av andra. Det kan ske genom att favorisera ett företag över ett annat, eller genom att nationer skyddar sina livsviktiga industrier från konkurrens. Det spelar ingen roll. Marknadsbeskydd sprids och intensifieras medan det berövar den fria marknaden både arbetskraft och kapital. Antalet felinvesteringar ökar. Strukturellt måste dessa val leda bort från våra val och mot en ständigt ökande konsolidering av makt. Det kan se ut som uppsåtlig försummelse eller medvetna onda avsikter, men den primära drivkraften är ett system med förstärkande negativa feedbackloopar som försöker skydda status quo och rädda systemet – som annars skulle misslyckas. Ökad centralisering av kontroll för att försöka avvärja den oundvikliga kollapsen inkräktar ytterligare på den fria marknaden. När marknadsdeltagarna förstår hur spelet spelas, rusar fler in för att få sin del av dramatiken. Allt eftersom verkligheten förvrängs, röstar människor bokstavligen bort sina individuella rättigheter och friheter till förmån för skydd från staten och ökad centralisering. De är fullt övertygade om att den fria marknaden är skyldig till den ökande ojämlikheten, uppdelningen och samhällets kaos trots att dessa är förutsägbara konsekvenser av att överge den.

Detta är varför bitcoin är en så viktig idé. Historien visar att om pengar kan styras och kontrolleras för att ge en fördel till vissa över andra, kommer så att göras. Genom att ta bort den möjligheten blir bitcoin en övergång från ett system som inte kan fixa sig självt till ett system som kan. Bitcoin blir en bro från ett system på väg mot en dystopisk framtid, till en framtid av hopp.

När bitcoins nätverk utvecklas och fler människor använder det och bygger på det, fortsätter det att öka sitt värde för alla andra, vilket påskyndar anammandet. Visst, de som är tidiga att köpa bitcoin får mer rikedom. Så bör det också vara på en fri marknad, där den som prickar rätt i sina förutsägelser gynnas. Men det viktigaste av allt är att ingen har mer makt än någon annan. Att erbjuda något av värde åt andra på en fri marknad kommer med tiden bli det enda sättet att tillskansa sig mer bitcoin. Tvång ersätts av samarbete, och folk kommer inse att kontroll av andra via ett monetärt nätverk som bitcoin kräver att man betalar dem i bitcoin och därmed förlorar kontrollen.

Det blir naturligt att priser faller till följd av det värde vi skapar för andra. Detta accelererar när tekniken fortsätter att göra mer av vårt arbete. Incitamenten blir anpassade när vi ser tillbaka med förundran över att vi någonsin levde i ett system där priser manipulerades för att stiga. Vi inser en sanning som varit dold för oss. Överflöd av pengar = knapphet av allting annat, och vice versa, knapphet i pengar = överflöd av allting annat. Eller som Knut så elegant beskriver …

Allt genom 21 miljoner.

Det sker över tid, som med alla nya idéer som tävlar med gamla. Kaotiskt, rörigt, oordnat. Men jag misstänker att det är oundvikligt när fler människor inser dess värde. Värdet ökar och det blir svårare att ignorera. För sanningen är att det är vi som är systemet. Varje val och varje handling vi gör förändrar i sin tur vår värld. Det är så idéer vi en gång inte kunde föreställa oss blir till verklighet. En person åt gången. Jeff Booth, mars 2022

INLEDNING

Tänk dig en art som avancerar från att leva i grottor till att ägna sig åt interstellära resor. Hur skulle den gå tillväga? En gång i tiden fanns en sådan art. En sorts primat som älskade att kategorisera saker, ge dem etiketter och placera dem i prydliga små lådor. De kallade sig själva människor och andra primater apor. Senare upptäckte människorna att de delade de flesta av sina gener med dessa apor. Dessa människor påstod att de var levande och medvetna, även om de inte kunde definiera dessa ord tydligt. De upplevde tid och teoretiserade om dess förhållande till de andra dimensioner de kände till, närmare bestämt de tre spatiala dimensionerna. Ännu hade de inte klurat ut vad tid var eller hur de skulle värdera den korrekt. Vissa antog att de hade en begränsad tid här på jorden och agerade därefter. Vissa brydde sig inte ens om att tänka på tiden och agerade som om den var en oändlig resurs. Vissa trodde på en eller flera övernaturliga varelser. Några trodde att vissa människor hade en gudomlig rätt att styra över andra. Ingen av dem visste egentligen vad som pågick. I ett tidigt försök att organisera tiden bland sig själva uppfann de ett nytt sätt att se på saken. De började byta tid mot förbrukningsvaror. De kallade detta nya sätt att interagera med varandra för arbete. Kort därefter insåg de att de kunde ge varandra saker i utbyte mot andra saker. De kunde handla med varandra. Tre getter för en ko, till exempel. De kunde också specialisera sig inom olika färdigheter och hjälpa varandra genom att utbyta tjänster. Genom att göra det kunde de lita på att deras granne gjorde sin del och samhället tilläts att bildas och växa. En hårklippning kunde bytas mot en kväll med barnpassning, till exempel. Kort därefter påpekade någon att det inte fanns något enkelt sätt att dela en ko i tre delar. Åtminstone inte om man avsåg att hålla den vid liv under processen. Dessutom ville ingen (förutom kanske munkarna) ha hälften av en klippning.

Den här bristen på delbarhet av de flesta varor och tjänster utgjorde ett problem, särskilt för dem som bara hade en get eller ko att avvara. Därför var människor tvungna att uppfinna ett sätt att hålla reda på vad som tillhörde vem. Vare sig det var kor eller getter, klippningar, kastruller eller spjut. Här kommer liggaren in i bilden. En liggare är en huvudbok med en samling av konton där människor registrerar transaktioner. Historiska fynd pekar på att bokföring var den första typen av skrift med siffror som människor någonsin producerat. Dessa bokföringar gjorde det möjligt för tidiga samhällen att följa vem som ägde vad och vem som var skyldig vad till vem. De äldsta kända bokföringarna är piktografiska stentavlor. Mesopotamierna använde dem för över 5 000 år sedan.

En annan sak som människor uppfunnit för att hålla reda på ägande var tokens. De började utbyta tokens i form av snäckskal eller ädelstenar, som representerade ett specifikt värde. Dessa tokens var till en början mycket lokala fenomen. Med tiden ersattes dessa tidiga former av pengar av mynt smidda i ädelmetaller. I början var dessa mynt bara bitar av en specifik metall med en viss vikt. Det tog dock inte lång tid innan självutnämnda härskare över olika geografiska