Gurkors medvetande

By Harry Wiklund

En ny idé om hur all kunskap (medvetande) lagras i DNA och dateras, samt personlig bakgrund till idéerna.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Sep 18, 2019
• ISBN: 9789178515479

Harry Wiklund

Matematiker som arbetat med 3D-modeller av flygplan. Kom i kontakt med första datorn med grafisk inmatning och drog slutsatsen att människan är grafiskt programmerad. Idén om platskvanta är central.

Book preview

Omslagsbild:

Vatten betyder mycket för en gurkspiral. Kanske det även betyder mycket för en DNA-spiral.

Sinnesceller på gurkan kanske ger den medvetande om temperatur och fuktighet.

Innehåll

Grafisk programmering 1975

Förord

År 1946 till 1975

År 1975 till 1978

År 1978 till 1990

År 1990 till 1994

Diagnos: Simulerande spjuver

Viktskontoret

Slutord

Saab konstförening 75 år 2017

Koordinatfilosofi

Förord

Inledning

Bakgrund

Geometriska modeller

Sinnesceller

Slutsats

DNA

Medvetenhet

Tid

Kognitiva revolutioner

Avslut

Grafisk programmering 1975

Förord

Figur 1 Vinjettbilden visar den hierarki som böcker är

indelade i. De är skapta med vanligt tangentbord: qwerty.

Det är inte obligatoriskt att skriva sina memoarer, men jag har gått om tid nu när jag är pensionär och redan klar med att skanna in mina foton. Det blev ca 10000 och jag kallar dem ’Harry Wiklunds bilder’ vari ingår gamla släktbilder. Jag är tacksam mot dem som sparat på släktbilder och kortfattat redogjort för mina förfäders förehavanden. Mina memoarer från den privata hemisfären finns nu alltså i digital form av foton i tidsordning. För att snabbt hitta bland bilderna finns ca 800 sökord. Men för att få historien komplett känner jag behov av att skriva och berätta om vad som präglat mig från 1970, då jag började ett riktigt arbete med vad man idag kallar 3D-modeller och näraliggande grafisk programmering, eller som man idag kallar grafiskt gränssnitt.

Under 80-talet handlade det om RBS15-simuleringsmodell. Denna kallades för 6-DOF-modell (Degree Off Fredom) eftersom programmet beräknade hur en robot rör sig i rymden i x, y, z, roll, tipp och gir.

90-talet kom med CATIA (ett CAD-program) med grafiskt gränssnitt, men också ett stort antal människor som i en starkt föränderlig IT-värld fattat situationen fel på jobbet, hemma och på psyket, något som liknar masspsykos. Det var lättare förr när man jobbade på ett lantbruk generation efter generation med samma rutiner år efter år. Jag känner därför ett behov av att redogöra för vad som hänt under mina år på jobbet.

Jag är stolt över att med stor sannolikhet varit först med iden om grafiskt gränssnitt. Extraordinära omständigheter kan framkalla bra idéer utan att man behöver tro sig vara ett geni, vilket läkare antyder genom att ställa diagnosen megalomi (storhetsvansinne). Därför tar jag med lite om min uppväxt och bakgrund.

Jag är också stolt över att på mitt sätt lite bidragit till att SAAB fick ett gemensamt program, CATIA, och inte en flora av program som har svårt att kommunicera med varandra. Jag har inte varit propagerande utan försökt styra med passivitet när utvecklingen gått åt fel håll.

I boken har jag använt påhittade namn på personer som figurerar.

1. År 1946 till 1975

Uppväxt 1946 till 1970

Jag, född 25 april 1946, växte upp i ett hus på landet, ensligt beläget vid sjön Åkervristen i Falerum (se bild). Min far var murare och sotare och reste omkring i hela Uknadalens kommun. Han var djup engagerad i kommunalpolitik och var mycket talför och propagerande. Han var ansedd som lite egen och blev porträtterad i boken ¨Sockna¨ skriven av Olof Söderbäck. På ålderns höst skrev han sina memoarer i boken ’Från vad jag minns – f d ¨rännstensunge¨ berättar’.

Min mor fostrade sex barn, jag var näst yngst. Hon var mycket tystlåten. När far pratade politik var hon en god lyssnare.

Bild 1 visar vårt hus Eksjö vid sjön Åkervristen i Falerum år 2009. Tidigare hade vi ett hopptorn.

Att växa upp ensligt beläget hade för och nackdelar. Skogen och bergen blev till lekplats. Där kunde vi leka indianer och vita. I sjön kunde vi fiska och hoppa från hopptorn. Men vi var också tvungna att rensa bort ogräs i trädgårdslandet.

Vid sju års ålder började jag skolan i Falerum. Trean till sexan blev det skolbuss till Forsaströms skola. Sjuan gick jag åter i Falerum. Normalt gick man från sexan till realskolan. Där blev det en treårig linje. Jag var bland de bättre i matte och fysik inte så bra i övriga ämnen. Efter realen gick jag på Tekniska gymnasiet i Linköping i tre år och gick ut med medelmåttiga betyg. Efter rekryten som pjästekniker inom kustartilleriet var jag lärare en termin i sjuan och åttan i Nybro hösten 1967. Utan pedagogisk utbildning hade jag ett 100-tal elever i matematik, fysik och kemi. Det var mycket jobbigt. Vårterminen 1968 började jag läsa matematik på universitetet i Linköping. Det blev 40 poäng (två betyg) i matematik, Därefter 40 poäng i fysik, 20 poäng i vardera ’teoretisk fysik’ och statistik. Hela tiden låg jag på rätt sida godkännande på tentorna, men inte mer. 1970 var jag klar med filkand-examen och började min första anställning.

Arbetslivets första år 1970

Jag fick anställning på geometrikontoret på SAAB augusti 1970. Historiskt jobbade man där med loftning, vilket innebar att man på ett stort utrymme (loft= lada) ritade flygplanens dubbelkrökta ytor, dvs det man ser på ett flygplan, m.h.a. ri vilket är tunna böjbara linjaler. Man hade ritat på stora, ca en ggr två meter, vita plåtar. Dessa kurvor utgjorde mall vid verktygstillverkning.

Figur.2 Med hjälp av långa ri och tunga metalltyngder

(s.k. suggor) ritades flygplanen. Linjerna skulle vara aerodynamiskt

bra men med kravet att alla apparater skulle få plats innanför.

Detta var historia. I och med räknarnas intåg på 40-talet började man i stället arbeta i mindre skala och räknade fram ändamålsenliga konstruktioner. Resultatet blev ett antal koordinattabeller gjorda i lokala koordinatsystem för att förenkla för verktygsmakarna vid framtagning av mallar. I stället för att man gick och mätte på ritningen med en noggrannhet på ca 0,2 mm,