I marginalen av min kunskap är du riktigt sann: Dikter i urval 1972

By Uffe Berggren

Dikter i urval 3. Lyrik från 1971-72. Handlar mycket om distans, saknad och längtan.

Materialet i detta dikturval är från tidigt 1970-tal. Det var minst sagt produktiva tider. En del av materialet skickades till den tidens alternativkulturella stenciltidskrifter såsom Bruno K. Öijers The Guru Papers, Allan Burgis tvåspråkiga Eureka, Per Helges Rallarros och Eric Fylkessons Feber.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jun 2, 2017
• ISBN: 9789175691459

Uffe Berggren

Uffe Berggren, född 1947, har gett ut ett tjugotal titlar via print-on-demand. I bakgrunden finns ett yrkesliv som journalist.

Book preview

I marginalen av min kunskap är du riktigt sann

I marginalen av min kunskap är du riktigt sann

En ö av tunnelbanelukt (1971)

DagboksBlues (1972)

Gnällåten (1972)

Impressum

I marginalen av min kunskap är du riktigt sann

En ö av tunnelbanelukt (1971)

Fast klockan är 5 är porten kall ...

du kunde se mig simma i en sjö av kvällsljus

där neonerna var fiskars lek i natten

& du var inte bara åskådare

utan mer någon som bottnade

i skymningsskadad stads försök att vara här

du var inte någon som kunde

göra vad som föll dig in

men du förstod det inte

själv och då var du förlåten

i varvet mellan dagens ljus

& nattens glömska

väntade jag på dig

i en frusen portgångs famn

mens du var någon annanstans

utan att meddela mig

så jag red iväg på min häst

av besvikelse

& landade i en oas

av alkoholdrömmar

innan jag sladdade

över till ditt hus

där du var i sängen

& mycket ovaken

mötte mig i dörren

utan några förebråelsers elakhet

du bara stod där

& grät tårar av natträdsla

på min jacka

för att du glömt vårt möte

& att jag var så arg

men jag var inte fylld av vrede

utan mer av sprit

så jag visste inte

att du grät

för att du var ledsen

jag blev arg

för att du trodde jag var arg

& vi skiljdes ovänligt

i din dörrspringa

mens natten

hällde mörker mellan våra kroppar

jag verkade inte illa berörd

sa nada

men jag visste inte vilket ben

jag skulle stå på

när jag träffade dig igen

du visste bättre

& tog mig med

till ett skuggans hus

där bara obetalda räkningar

fanns bland dammiga möbler

& vi satt i dammtussarnas paradis

med ögon för varandra

men ögonen blev trötta

& ville sova

vi la oss i en säng

fylld av många gamla drömmar

många nätters ångest

men vi var inte rädda

vi hade inte samlat

dessa nätter skilda

från varann

utan det hade

andra redan lidit

åt våra virriga hjärnor

Om det klampar på taket, min vän, så ...

vredens minuter blir allt längre

hotar att ta över

hela den medvetna tidens

löpande hindar

men där jag sitter

kan jag inte se mig själv

utan är tvingad

att agera utan

vetskapens droppande sötma

kokonger av de tankar vi tänkte

bryter ut i vackra romantiska drömmar

om det som inte längre är

drama eller komedi

spelar båda på strängar

som inte kan greppas

annat än av dem

som har nariga händer

välfärds-blues spelas

medan inget urskiljs

av vetandets ackord

endast dissonansen spelar ut

de andra spelar med

Bläckdruckna förortsbarn …

vintern sneglar i fönstersmygen

när musiken rödvinsdrucken

tvinnar trådar om öronen

på det huvud som är mitt

idag sprang jag i skogen

där fukten

luktar vissnande sommar

& jagade

min nya syn på medmänniskorna

tidigare:

nere i förortscentret

kom bleka barn

mig till mötes vid spårvagnen,

deras ögon lekte

röda ballonger med höst i,

deras munnar

skrattade inte längre

sommarbad & blåbärsjakt,

deras fingrar var snoriga,

bläckfläckade från skolanstalter

& de var väldigt små

i barnens ögon

ser man

årstidernas växlingar

lika klart som i asfaltens köld

Barn måste

veta något

man glömmer

när man växer upp

Poem för någon som behöver …

Låt en vinge

av ditt folkvisehår

tvinna sig

rinnande över

min kind & falna

likt napalmblixt

i krig som tagit slut

Var motvikt

till alla alkoholdränkta ögon

i nattens underkläder

Likt en handelsresande

utan Taunus

med tankar klibbade

vid ett avlägset mål

på asfaltormen

brinner ådrornas nätverk,

villar mig ut

att jaga en förlorad dröm

& på andra sidan din kind

passerar världen

söndagspromenerande

medan din hands knubbighet

griper min handled

& blir tilltalad av aktivist,

en flicka med lesjuk mun

& sorgsna ögon,

vill