Elsa och Hildurs brev

Här får vi stifta bekantskap med hur livet kunde gestalta sig under en gången tid. Vi får följa två familjers vedermödor, glädje och motgångar på så vitt skilda ställen som Västerbottens kustland och storstaden Stockholm. Mor och dotter, Hildur och Elsa, hade alltid mycket att diskutera och det blev framförallt i brevform. Man pratade genom breven. Telefonen fanns ju, men användes sparsamt. Brevskrivningen kunde vara mycket intensiv, ibland varje dag. Breven möttes ibland på vägen mellan Gamla Falmark och Stockholm. Och det var åtskilliga kartonger med mat, bakverk och presenter som skickades med järnväg, mest upp till Norrland. Vi får ta del av galna och roliga händelser. Hur en nygift fru finner sig själv i äktenskapet, och utmaningarna med en nystart i Stockholm. De yngre medlemmarna i familjen hade ständigt kärleksbekymmer och kanske framförallt ekonomiska bekymmer. Kort sagt, här skildras livet som det var fram till mitten av 1937. Hoppas boken blir till nöje och eftertanke.

I Västerbottens kustland, Gamla Falmark, och storstaden Stockholm befann sig mor och dotter på ett avsevärt avstånd från varandra. Men genom breven pratade de med varandra om stort och smått, det vardagliga och nyheter från omvärlden. I breven får vi läsa om barnens påhitt, kärleksbekymmer och misstankar om otrohet som frammanar en oanad fallenhet för detektivyrket. Krigsåren från 1939 och framåt skildras från landsbygd och storstad när ransoneringskortens värld blev verklighet. Ibland hade man inte råd med mat och både kartonger med matvaror och ransoneringskort skickades via järnvägen. Oron för varandra och var i landet som var säkrast att vara på om kriget skulle bryta ut i Sverige genomsyrar breven. Det här är de vardagliga samtalen inom en familj, mellan mor och dotter där saknaden efter varandra alltid var stor, mellan maj 1937 och augusti 1942.

Hildur och Elsa fortsätter sin intensiva brevväxling. Men Mannes längtan till sydligare trakter blir allt starkare, och på vinst och förlust köper Manne en kraftstation i Tidaholm. Det visar sig dock att anläggningen i Gamla Falmark är svårsåld, men så en dag när Sverige firar freden får familjen Lundström ytterligare en anledning att fira. Pappren av försäljningen av Gamla Falmark skrivs på och flytten hundra mil söderut blir definitiv. Flytten till Tidaholm och upprustningen av kraftverket tar mycket av Elsas tid men ett brev då och då till sin kära mor hinner hon alltid med. Hildur hinner skriva desto mer, om bröllop, nya barnbarn och allt som händer i Stockholm. Liksom krigsåren präglas av återhållsamhet gör freden handeln något hysterisk när det sönderbombade Europa vill återhämta sig så fort som möjligt, något Hildur ser på nära håll i Stockholm. Fortfarande finns också ransoneringskorten som ständigt byts mellan mor och dotter. Det den ena har ont om har den andra gott om. Hildurs längtan att få träffa sin dotter och barnbarnen är alltid stor och det blir många förslag på mer eller mindre genomförbara Stockholmsresor. Det här är de vardagliga berättelserna under de sista skälvande åren av andra världskriget och de första stapplande fredsåren som följer.