Regleringen av brottsutredares tillgång till befintlig digital information

By Mattias Hjertstedt

Straffprocessuella tvångsmedel är av central betydelse för brottsbekämpande myndigheters möjlighet att utreda brottslighet. Samtidigt kan användningen av dem medföra betydande intrång i grundläggande fri- och rättigheter.

I rapporten undersöker författaren fyra olika typer av tvångsmedel som brottsutredare kan nyttja för att få tillgång till information i elektronisk kommunikationsutrustning: beslag, husrannsakan, genomsökning på distans samt hemlig dataavläsning.

Undersökningen görs mot bakgrund av Europakonventionen, som sedan lång tid gäller som lag i Sverige. Den omfattar den interna svenska regleringen, vilka krav som Europakonventionen ställer samt i vilken mån den svenska regleringen tillgodoser Europakonventionens krav och hur svensk rätt kan hamna mer i linje med dessa krav.

• Language: Svenska
• Publisher: SNS Förlag
• Release date: Nov 27, 2023
• ISBN: 9789189754355

Mattias Hjertstedt

Mattias Hjertstedt är universitetslektor vid Juridiska institutionen och knuten till Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.

Book preview

1. Inledning

1.1 Problembakgrund

Straffprocessuella tvångsmedel – såsom häktning, beslag, husrannsakan och kroppsbesiktning – är av central betydelse för att utreda brottslighet, både för att få fram den information som behövs och för att skydda den utredning som bedrivs.¹ Sedan millennieskiftet har det också i allt större utsträckning införts regler som gör det möjligt att använda tvångsmedel för att förebygga, upptäcka eller förhindra brott.² Ny teknik har dessutom föranlett lagstiftaren att införa nya tvångsmedel, såsom genomsökning på distans och hemlig dataavläsning.³

Användning av straffprocessuella tvångsmedel innebär ofta kännbara intrång i grundläggande fri- och rättigheter – exempelvis yttrandefrihet, rätt till privatliv och rätt till domstolsprövning – som skyddas i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen). För att tvångsmedelsanvändning inte skall utgöra en kränkning av de rättigheter som skyddas i konventionens olika artiklar – exempelvis rätten till privatliv i artikel 8 – har Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) ställt vissa krav på medlemsstaterna, bland annat att den inhemska tvångsmedelslagstiftningen skall vara begriplig och att det skall finnas tillräckliga rättssäkerhetsgarantier såsom möjlighet till domstolsprövning.⁴

Eftersom svensk lagstiftning måste utformas i enlighet med Europakonventionens krav,⁵ framstår det som en angelägen forskningsuppgift att närmare analysera vilka krav som Europadomstolen ställer i dess tolkning av Europakonventionens artiklar. Ofta har frågan om konventionsenlighet inte analyserats så djupt i statliga utredningar och tidigare