Veckans Människor och tro handlar om hur politiker förhåller sig till religion. Hör religion hemma i en valrörelse och kan urkunder användas för att rättfärdiga politiska ståndpunkter? Det svenska valet närmar sig och i årets valdebatt har förbud mot böneutrop, indragna bidrag till trossamfund och religiösa friskolors vara eller icke vara blivit valfrågor. 
I Sverige har hittills de religiösa inslagen lyst med sin frånvaro i valrörelserna och samsyn har rått om att religion och politik mår bäst av att leva separerade från varandra, men är det möjligt i ett postsekulärt samhälle? Ser vi ett trendbrott där även religiösa frågor hamnar i fokus?
Joel Halldorf, docent vid Uppsala universitet med fokus på religion och modernitet, driver i sin nyutgivna bok "Gud : återkomsten" tesen att religion genomsyrar allt mer i samhället och att det är något vi måste förhålla oss till. Han utvecklar sitt resonemang i veckans Människor och tro, som också gästas av Patrik Lindenfors, forskare i biologisk och kulturell evolution vid Institutet för Framtidsstudier och  medlem i Humanisterna.
Flera politiska världsledare använder idag religiös retorik för att rättfärdiga sina beslut. Rysslands president Putin legitimerade annekteringen av Krim genom att jämföra halvön med Tempelbergets betydelse i Jerusalem och i USA refererade nyligen justitieminister Jeff Sessions till apostlagärningarna i Nya testamentet, när han motiverade beslutet att separera barn från sina föräldrar vid den mexikansk -amerikanska gränsen. Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet, sätter uttalandena i sitt sammanhang och analyserar värdsledarnas religiösa retorik.
Per Enander, Sveriges Radios utsända i Washington ger oss en krönika om hur högerkristna motvilligt, men mangrant, röstar på president Trump, eftersom de ser honom som de kristnas "Bodyguard".
Programledare Tithi Hahn
Reporter Julia Wiraeus
Producent Antonio de la Cruz